Halloween

En uppimpad 70-talsglidare, lika sliskig som cool!

Ni känner väl igen "cowgirlen"?

och Broder David, men vad har han i handen, det måste vara mjöd!

samt en Obama mitt i valrörelsen...

slutligen "the naugthy nurse" som tilldelar alla tequila shots!

Idag är det 31 oktober och då är det Halloween... Enligt Wikipedia är ordet Halloween en ihopskrivning av All Hallows Eve och har sitt ursprung på Irland och bland kelterna. De firade varje höst att skördetiden var över och att vinterhalvåret startade den 31 oktober. Kelterna trodde att de dödas själar återkom till jorden denna natt.

I samband med att Irland blev kristet under 400-talet försökte påvemakten förvandla den gamla traditionen till en mer kristen högtid. Påven flyttade därför den tidigare Alla Helgonsnatt från första maj till 31 oktober, men lyckades inte ersätta det gamla firandet.

Till USA kom Halloween-traditionen under mitten av 1800-talet med de miljonstals irländska immigranterna som tog med sig sina traditioner till sitt nya land.

Här i Sandviken har vi inte sett mycket av spöken och häxor i år, bara fyra tonårstjejer som cyklade runt och tiggde godis igår kväll. Men de var inte ens utklädda. Därför bjuder jag på lite bilder får våra Halloweenfester i USA... Håll till godo och hoppas ni fått ett gott skratt!

Gröna fingrar, eller bara tur..?

Varken jag eller David har gröna fingrar, istället brukar de flesta gröna växter vissna och dö när de hamnat i vårt hem.

När jag var student i Luleå, hade jag några få kaktusar och ett paradisträd. De fick alltid åka hem till en kompis vars mamma tog hand om den över sommarlovet. Aldrig var de så gröna och fina när som när det var dags att köra hem dem till mitt studentrum. Vi brukade skoja och säga att de varit på hälsohem.

I USA fick en tjusig miniros i en vacker kruka, en vecka senare åkte den i soporna. Nästan så att vi ville skylla på att den var döende när vi fick den... men troligen var det vi som tog död på den. Vi gav upp detta med krukväxter innan vi ens hade köpt in några.

Att försöka få en orkidé att blomma om, är näst om omöjligt, vet inte hur många vi har slängt ut genom åren.

Men nu när vi är hemma igen, har vi både köpt och fått en del gröna växter som vi placerat ut i fönstren. Det blir trots allt mer hemtrevligt med växtlighet omkring sig. Plus att de funkar lite som insynskydd i det stora fönstret i vardagsrummet. Att investera i plast- och tygblommor är inte något alternativ, eftersom det inte är lika trevligt. Vi försöker att hålla dem i liv så gott vi kan, flyttar dem mellan olika fönster för att de ska få det perfekta ljuset och försöker att vattna dem en gång i veckan så att de inte för mycket.

Nu ska ni få höra... en orkidé som jag köpte i våras har fått nya knoppar och vår kaktus som vi fick K och J innan de flyttade till USA kommer blomma när som helst. Detta är ett mysterium, ja kanske till och med mirakel. Kanske de gillar luften här i huset eller så är vattnet extra näringsrikt, de verkar i alla fall trivas här hemma hos oss.

Nu håller både jag och David tummarna för att de inte ska vissna innan de blommat färdigt, hihi!!!

Tjejkväll

Uppklädd i feststassen inför Ladies Night.

Igår var Martin, Andreas, Brolle och Måns i Gävle och bjöd på stor show och bra underhållning. Med andra ord, Ladies Night-turnén var på besök i stan och jag var där.

Det var nästan fullt i Läkerol Arena så ni kan gissa att det blev hög stämning när lamporna släktes och stadion fylldes med musik, dans och stand-up på hög nivå. Jag och min väninna hade köpt middagsbiljetter så vi var inbjudna att komma ett par timmar före föreställningen för en välkomstdrink och trevligt mingel i entrén. Sedan bjöds vi att sitta till bords samtidigt som Stephen Simmonds underhöll under middagen före huvudshowen.

Förutom bra artisteri var det också kul att för en gångs skull få tillfälle att klä upp sig, umgås med vänner och dansa loss på dansgolvet. Det blir tyvärr inte lika ofta nu för tiden.

En del vill påstå att det skulle vara sexistiskt och diskriminerande mot männen som inte får komma in och att tjejerna blir hysteriska, men det håller jag verkligen inte med om. Varje vecka fylls arenan med testosteronstinna män som är hockeygalna, så varför måste en del av dem missunna oss tjejer chansen till lite egen tid när fyra trevliga och duktiga manliga musiker bjuder in och vill roa oss kvinnor en kväll om året. Hysteri eller inte, men det är väl inget fel med 4000 glada tjejer?

En solskenshistoria

Om ni tyckte mitt förra inlägg var lite allvarligt och kanske lite tråkigt så kommer här en riktigt solskenshistoria... låt mig börja från början.

Förra året i mitten av november, när vi fortfarande bodde i New Jersey, besökte vi en golfbutik som låg längs en mycket trafikerad motorväg. Vi hade åkt till butiken för att David ville provslå några klubbor För att få ett bra grepp tog han av sig sina två ringar, en förlovningsring och en examensring som han stoppade dem i sin jeansficka. Där stoppade han också sin bilnyckel.

När han var klar åkte vi vidare längs motorvägen till andra butiker, vi gjorde två olika stopp innan han upptäckte att han tappat sin examensring. Vi hoppade in i bilen och åkte tillbaka till alla butiker som vi hade besökt och letade också ute på parkeringen.

Nåväl... vi hade väl inte så stora förväntningar om att återfinna ringen, vilket var lite tråkigt, men inget att göra åt.

Igår fick David ett meddelande på Facebook från en amerikan som undrar om han har tappat en guldring. Denne någon har hittat ringen utanför ett snabbmatställe längs en helt annan motorväg.

Jag vet inte vilket som är det mest otroliga, att någon kan hitta en liten ring nästan ett år senare, eller att den som hittar den är så ärligt och företagsam att han tar kontakt David så att han kan få tillbaka den igen. Nästan så att man inte tror att det är sant!

Stöd kampanjen "Vi gillar olika"!

Jag har inte tänkt att bli speciellt politisk på den här bloggen. Men, ibland får man från gå sina principer, speciellt när det blåser oroliga vindar på högerfronten både här i Sverige och i världen runt om kring oss.

Under många år har högerextremististka partier tagit plats i de folkvalda parlamenten runt om i Europa och nu har det även hänt här på hemmaplan. Ska vi vara ärliga var det aldrig någon fråga om, utan snarare när, ett politiskt parti med rötter i både nationalistiska och rasistiska sammanslutningar skulle ta sig in i riksdagen.

Jag vill med detta inlägg först och främst ta ställning mot alla former av rasism och främlingsfientlighet genom att stödja Aftonbladets kampanj "Vi gillar olika". Jag vill också uppmana er alla, kära läsare, att göra det samma. Gör som jag kopiera bilden nedan och lägg in loggan i ett sidoelement i er blogg samtidigt som ni uppmanar era läsare att göra likadant. Vi här i bloggvärlden kan kanske göra någon skillnad om vi blir tillräckligt många. Vi kan inte vara tysta.

Vi gillar olika!

Ost och kex på amerikanska

Jag vet att jag har berättat tidigare att vi är ett gäng tjejer, med olika bakgrund och nationalitet som brukar träffas lite då och då. I torsdag var det min tur att bjuda hem tjejerna till mig. Vi var två svenskar, som båda bott i USA under en längre tid, två amerikanskor som bott i Sverige i drygt två år och en tjej från Trinidad som bott i Sverige i över 15 år.

Det är alltid engelska (amerikanska) som gäller när vi konverserar, dels är det ett bra tillfälle för oss svenskar att praktisera vårt andra språk och dels får de andra för en gång skull möjlighet att prata obehindrat på sitt modersmål. Vi pratade om våra erfarenheter om att bo utomlands, det svenska vädret och olika roliga och intressanta resmål i Sverige och Europa. De amerikanska tjejerna har snart sett mer av Europa än mig, men det är ju heller inte så konstigt. De är duktiga på att ta tillfället i akt att se sig om. Det omvända gällde ju för oss i USA.

Jag hade förberett lite ost och kex serverat med bland annat vindruvor och lufttorkad skinka. Efteråt serverade jag hemgjorda cup cakes med schweizernötfluff. Till allt detta drack vi vin och cider. Jag hade placerat ut massor med värmeljus och brasan i kaminen var tänd, ja jag kan ju inte tala för de andra, men själv tyckte jag det var mysigt och framför allt riktigt trevligt.