Ave Maria, en helt ny stad i ödemarken

Idag var David och jag och spelade golf här i Florida, men det är inte golf detta inlägg ska handla om, utan platsen där golfbanan var anlagd. Del Webb, som golfbanan heter, ligger i ett helt nytt bostadsområde, Ave Maria, uppbyggd mitt ute i ödemarken. Vi kunde inte ens hitta området i vår GPS. Tanken är att detta ska bli en helt ny stad, en katolsk universitetsstad till och med.

Tyvärr har inte projektet fått den framgång som grundarna hade hoppats, men det kanske går att förklara med den ekonomiska krisen. Enligt planerna ska här bland annat byggas, förutom golfbanan, 8000 bostäder, 17 tennisbanor och en vattenpark för bad. Nyligen öppnades områdets första matbutik.

I Sverige hör man talas om nya bostadsområden hela tiden, men de ligger alltid i anslutning till en större stad. Här i Ave Maria finns det inget från början, allt är uppbyggt och konstgjort, så som sjöar, promenadstråk och parkområden. Dessutom är inte buskar och träd fullt uppvuxna ännu vilket ger en ganska kal och öde känsla, eller som jag sa till våra amerikanska vänner "a little creepy"!

Delfiner

Idag när jag promenerade längs stranden här i Naples, Florida såg jag vilda delfiner som kom simmandes, dykandes och hoppandes längs med vattenbrynet. Det var verkligen häftigt, de är mycket eleganta och i jämförelse med alligatorerna vi såg igår kan man säga att de är vackra.

Det som slog mig mest var hur oberörda de var av att det stod folk i vattnet. De kom dykandes bara ett par meter ifrån ett par grabbar som gått ut en bit i vattnet, vilket jag trodde skulle skrämma iväg dem.

Jag hade gått en bit när jag fick syn på dem, men hade sedan sällskap av två stycken på väg tillbaka till våra strandstolar. Tyvärr simmade de bara längre och längre ut i havet så när jag väl kunde skicka iväg David att titta på dem och ta kort var de allt för långt ut och man såg bara ryggfenorna på dem.

Alligatorer och ännu mer alligatorer

Alligatorer, alligatorer och ännu mer alligatorer. Igår skrev jag om alla svenskar vi springer på överallt här i Florida, idag var inget undantag, men nu tänkte jag berätta lite om alla alligatorer vi har sett i området kring Everglades National Park.

Vi startade dagen med en tur i en så kallad Airboat, ni känner igen dem från TV och film. Längs med Highway 41 som sträckers sig längs med norra delen av parken finns ett antal företag som erbjuder guidade turer för alla turister som vill spana in alligatorer på närmare håll.

Sedan fortsatte vi vår dagstur med en Tram Ride, en slags öppen buss, genom Everglades mystiska våtmarker.

Jag överdriver inte när jag påstår att vi såg ett 100-tal alligatorer under vår sightseeing idag.

Vad kan jag då berätta om alligatorer som ni inte vet redan? Först och främst är de svarta och inte gröna som de oftas porträtteras i böcker och tecknade serier. De lever bara i sötvatten till skillnad mot kusinen krokodilen som gillar bräckt vatten bäst. Vidare fick jag lära mig att det är temperaturen som omger ägget som bestämmer om det blir en hona eller hane.

Efter en lärorik och händelsefull dag ska det bli skönt att få krypa i säng och förhoppningsvis drömmer jag inte om alligatorer. See you later alligator!!!

Svenskar och ännu mer svenskar

Svenskar, svenskar och ännu mer svenskar, överallt stöter vi på svenskar, på South Beach, på Key West till och med på vårt lilla hotell i Miami. De är så många att jag snart börjar undra om det finns några kvar i Sverige överhuvudtaget.

Det roliga med våra kära landsmän är vi tittar lite på varandra i smyg, de vet att vi är svear och vi vet att de är svear, men ingen vill liksom ge sig till känna. Detta är något vi skulle, med fördel, kunna lära av amerikanarna. När de stöter på en "fellow American" i till exempel i Europa, skulle de genast börja konversera med varandra.

Som tur är finns det några undantag, igår i hissen diskuterade vi vädret med en svensk familj och idag kommenterade en medelålders man, för övrigt iklädd blå overall, vårt vägval från Duval Street till parkeringen på Key West.

Art Deco i Miami

Sol, vind och vatten, låter det bekant? För oss är det realitet just nu, lite absurt med tanke på att det faktiskt är julafton idag.


Här i Miami Beach går vågorna meterhöga till alla surfares förtjustning. För oss andra är det lite för blåsigt för att kunna njuta av havsstranden. Desto bättre är sightseeingen längs Ocean Drive som bland annat är känd för de spektakulära och färggranna 30-tals husen i Art Deco-stil.

Äntligen framme

Äntligen framme i Miami, två dagars bilkörning är nu över. Resan gick i huvudsak bra, trots att vi fick stanna för natten redan i Savannah, vi blev två timmar försenade på grund av bilköer, så vid midnatt igår gav vi upp. Idag hade vi inga trafikhinder så vi hann även att stanna till vid Kennedy'd Air Space Center som vi hade hoppats.

Florida here we come

Imorgon bär det av, Florida here we come!!! Allt är packat och klart och vi tänker dra iväg så tidigt som möjligt. Vi hoppas hinna fram till norra Florida redan i morgon, så det kommer bli några timmar bilkörning.

Vår plan är hinna med ett besök på Cape Canaveral Kennedy Space Center innan vi anländer Miami på onsdagskvällen. Väl på plats hoppas vi hinna med Key West, Everglades och lite golfspel. Men viktigast av allt är att få tid till att lapa lite sol och njuta av värmen. Ett välkommet avbrott i flyttkaoset med andra ord.

Att leva som kyrkråttor

Nu måste David och jag verkligen planera alla våra matinköp, vi vill ju inte ha hela kylskåpet fullt med mat som vi måste slänga när vi flyttar ut. Det trista är att mycket av vardagsråvarorna, som till exempel smörgåsmargarinet, redan har tagit slut trots att det är ett par dagar till som vi måste äta hemma. Det är som att leva som kyrkråttor, man får äta det som finns tillgängligt.


I vårt kylskåp finns i skrivandets stund, en liten bit skinka, några påsar riven Tacosost, några flaskor med olika sorter grillsåser. Vidare finns det bluecheese dressing, en burk med soltorkade tomater och några olika halvfulla syltburkar. Ja just det, vi har också en nästa full senapsflaska från IKEA.

Hmm, inte så lätt att hitta på något smarrigt, nu skulle det inte vara helt fel att få besök av Jan Boris Möller, ni kanske minns från TV programmet Här är ditt kylskåp.

Nor'easter

I flera dagar har de hotat med att en snöstorm ska komma in under lördagen och nu är den här. Det är ganska typskt för den här regionen att det toksnöar i 12 timmar och sedan klarnar det upp och blir fint.

Dessa snöstormar, som här kallas Nor'easter, brukar orsaka kaos både på vägar och på flygplatser. Första året som vi bodde här fastnade David i Ohio en extra natt eftersom flyget till New Jersey blev inställt, slutade med att han fick flyga till Philadelphia dagen därpå och sedan köra hem till New Jersey.

Ikväll är det därför extra skönt att vi inte har några speciella planer utan kan stanna hemma och vänta ut stormen. Imorgon kommer det vara en del att skotta...

Målning av väggar

Som om vi inte har fullt upp med flytten ändå, har nu vår husvärd bett oss att måla om vissa väggar i huset. När vi flyttade in bad vi henne att fräsha till vissa rum där väggarna var nerfläckade och skadade och hennes "goda vän" målaren kom hit och fixade till det.


Eftersom vi har satt upp några tavlor och bokhyllor, vilket i Sverige skulle klassas som normalt slitage, vill husvärden att vi ska återställa väggarna som de var när vi flyttade in. Det är tydligen ganska vanligt här i USA att man målar om när man flyttar ut.


Problemet är att målaren inte var smart nog att lämna färgburkarna till oss, därför har vi nu varit på Homedepot (en gigantisk järnaffär) och köpt små brukar av målarfärg som vi hoppas är i rätt nyans.


Nu håller vi tummarna för att det går bra att bara spackla på hålen lite och måla över märkena, så vi slipper måla hela väggen.

Att se framemot i Sverige

Jag har ju bloggat om vad jag kommer sakna här i USA, men för rättvisans skull tänkte jag lista några saker som jag ser fram emot i Sverige:

1. Skidåkning i Kungsberget, hoppas skidorna kommer fram innan säsongen är helt slut.

2. Svenska tidningar som Femina och Plaza, gillar deras reportage om mode, mat och inredning.

3. Svenskt smågodis, no comments needed.

4. Köpa eget boende som vi kan renovera och inreda som vi vill.

5. Baka nyttigt bröd utan tillsatser och med mjöl som inte går att hitta här, hoppas min nya Kitchen Aid kommer till nytta.

6. Midsommarfirandet på Flatgrundet med Davids föräldrar och god inlagd sill.

7. Sena ljusa sommarnätter, minus myggen då så klart.

8. Den svenska sjukvården, tro det eller ej.

9. Fotbollslördag med Stryktipset, små godis och läskande drinkar. Jag tror jag fortfarande leder över David i antal rätt.

10. Allt som är lagom i Sverige!

US Postal Service och eftersändning

Igår meddelade vi posten att vi ville ha all post eftersänd. Vår plan var att skicka den till min mans amerikanska kontor, men av en oförklarlig anledning går inte det, det går bara att eftersända post till en privat adress. Viss post går tydligen att skicka vidare till Sverige, men bara A-klassad post. Dessutom har vi ju bara en tillfällig adress i Sverige. Davids snälla kollega har lovat att ställa upp som vår postmottagare, tack, tack till honom!

Nästa problem med vår eftersändning är att den är automatiserad, inställd på hushållets efternamn. Men vilket är vårt efternamn, vi vet ju det såklart, men inte de som skickar räkningar. Vi får post under ett flertal efternamn, för att vara på den säkra sidan och efter inrådan från vår brevbärare, lämnade vi in formulär för fem olika namn.

Vi hade också önskat att posten skulle eftersändas med start, typ nu, eftersom vi ska åka till Florida nästa vecka. Men tydligen kan det ta upp till 14 dagar innan det börjar fungera.

Varför var detta aldrig ett problem i Sverige?

Bokklubb i New Jersey

I en tidigare blogg berättade jag om de små sakerna i vardagen som jag kommer att sakna när vi flyttat tillbaka till Sverige. I det här inlägget tänkte jag skriva om det jag troligen kommer sakna mest från New Jersey, min intressanta och underhållande bokklubb.

Vi är ett gäng med hemmafruar som träffas varje månad för att diskutera en bok, det är värdinnan får välja månandes bok. Eftersom vi är en blandning av europeiska, asiatiska och amerikanska kvinnor, samt en kvinna från Syd Amerika, brukar vi få ganska omväxlande diskussioner där våra synpunkter och åsikter går isär i mångt och mycket. Ibland måste jag hålla min tunga för att inte vara allt för elak.

Halva nöjet är att följa diskussionerna före och efter, då brukar de amerikanska kvinnorna passa på att beklaga sig om sin vardag, en vardag långt ifrån min egen. De kan inte hitta en bra städhjälp eller så har deras europeiska nanny krockat bilen.


Men framför allt har det berikat min intellektuella hjärnhalva, om jag nu har någon. Jag har plöjt igenom mängder av böcker som jag som jag normalt inte skulle valt på egenhand. Vi har läst allt från Ken Follet till Ian McEvans, de flesta mycket bra som The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society av Marry Ann Shaffer, till mindre bra som Rabbit Run av John Updike.
Månadens bok, vilket tråkigt nog kommer bli min sista, är The Hotel on the Corner of Bitter and Sweet av Jamie Ford.



Någon som kan ge bra tips på hur man startar en bra bokläsningsklubb i Sverige?

Julpynt i City

Under december julpyntas Manhattan, granar och tusentals julljus sätts upp för att sprida glädje till alla invånare och besökare. De som har möjlighet att promenera runt bland gator och avenyer kan förvänta sig något utöver det vanliga.

Några av höjdpunkterna är Blommingdales skyltfönster mot Lexington Ave, julgranen vid Rockefeller Center, Saks Fifth Avenue's ljusshow och så naturligvis Macy's berömda julskyltning.


Det som jag tycker är allra häftigast är nog julpynten längs 6:de avenyn, som till exempel de gigantiska julgranskulorna mitt emot Radio City Hall.

För dem som fryser serverar Lily O'Briens Cafe (36:de gatan mellan 5:de och 6:de ave), en överjordisk god varm choklad. Garanterat en sockerchock värt varenda kalori...

http://www.lilyscafenyc.com/

Lucia med Glögg

Idag firar man ju Lucia för fullt i Sverige, men jag tjuvstartade redan igår inne på Manhattan. Varje år arrangerar Svenska Kyrkan i New York en stort Luciakonsert med klassiska julsånger, stråk- och jazzorkester. För 15 år sedan var jag själv en av tärnorna i det Luciatåget och har tänkt i flera år att jag vill åka titta på det, men det har aldrig riktigt passat. I år var det liksom sista chansen.

De höll som väntat mycket hög klass och musikerna var mycket proffsiga, höjdpunkten var när solisten och kören stämde in i "O helga natt".

Efteråt blev vi hembjudna på lite lusseglögg hemma hos en svensk bekant som bor på Manhattan. Perfekt avslutning på en trevlig kväll.

Jag skulle inte heller bli förvånad om det blir lite mer glögg idag igen...

Sista träff med gänget

Igår var jag på lunch med tjejerna, eller som man också kan säga, en sista träff med gänget. Det var väldigt trevligt men också lite ledsamt, vi vet ju inte när vi kan träffas allihopa igen.

För att jag inte ska glömma mina "Jersey tjejer" hade de köpt en present som jag kan sätta upp på väggen när vi kommer hem till Sverige igen. Eller åtminstånde när jag äntligen får ett eget boende.

Vardag att sakna

Jag tänker att det finns mycket jag kommer att sakna här i USA, förutom det mest uppenbara som våra vänner och det vackra vädret.

Jag kommer sakna min vardag som här i USA är enkel och mysig. Jag har verkligen haft tid för mina intressen som böcker och film, träffa kompisarna och inte minst utforska NYC.

Men det är framför allt de små sakerna i vardagen som jag kommer sakna mest som, till exempel, gå och få nagelvård till ett rimligt pris. Inga diskussioner är så intressanta än de bland kvinnor som sitter och väntar på att lacket ska torka. Sitta flera timmar Starbucks med min kopp te och läsa en bra bok. Vi har också trevliga matbutiker här med härliga deli-diskar med allt från lufttorkad skinka till Crabb-cakes och levande hummer. Det är heller inte helt sällan som jag också passar på att gå på bio för att titta på roliga och romantiska så kallade "Chick Flicks", medan David fortfarande är kvar på jobbet.

Husvisningar

En tröttsam, men oundviklig följd av vår flytt är att husvärlden vill ha nya hyresgäster i huset efter oss. Vilket jag naivt nog inte trodde det skulle bli några problem för oss men men...


Det började en kväll för ett par veckor sedan när hyresvärlden ville komma förbi huset för att ta kort. På en halvtimme fick jag och David röja undan den värsta bråten, jag kan också påpeka att vi hade hela köket fullt med middagsdisk. Vi var precis klara när husvärlden dök upp, men dammråttorna fick ligga kvar i hörnen. Ingen tid för så kallad "Staging" här inte!


Det andra problemet är att hyresvärlden, som lagt ut huset på Crags List, ringer då och då och kollar om jag finns tillgänglig för att visa huset för presumtiva hyresgäster. Tre gånger har hon bokat in visning, men bara en intressent har dykt upp, så vid två tillfällen har jag väntat hemma i huset till ingen nytta.

Här kan ni titta på huset på nätet...

http://www.realtor.com/realestateandhomes-detail/Fair-Lawn_NJ_07410_1114462553

Flyttplanering in i fas två

Igår åkte svärföräldrarna hem, det blev riktigt tomt i huset. Deras hemresa hade gått bra, men seg väntan på Arlanda, nu är de iallafall hemma igen. Jag paratade just med dem via msn.

För oss går flyttplaneringen in i nästa fas, den operativa fasen, det vill säga, rensa ut garderoberna och sortera alla grejer som ska packas eller eventuellt skeppas. Min filosofi är att det är bra att flytta med jämna mellanrum så får man chansen att slänga ut lite gammalt. Vi måste också försöka sälja mikron och andra elprylar som vi inte ska ta med till Sverige. I köket har vi också ett stort bord som inte får följa med, det måste vi göra oss av med på något sätt.

Oboy, med tanke på att vi också ska resa bort under julhelgen, har vi inte så mycket tid kvar, bara en och en halv vecka!

FLYTTKILLARNA KOMMER DEN 4DE JANUARI!!!

Washington DC på vintern

Nu är vi tillbaka igen efter vår weekendresa till Washington DC. Är ni tokiga, tänker ni kanske, åka till DC mitt i smällkalla vintern. Visst visst, vädret under lördagen var milt sagt outhärdligt, men då passade vi på att besöka Capitol Hill och National Air and Space museum.

På söndagen var det soligt och fint, då åkte vi ut till Arlington Cemetery och promenerade genom The Mall. Eftersom det var lågsäsong när det gäller besökande i DC fick vi bra pris på hotellet och det var inte så fullt med folk att trängas med vid sevärdigheterna!

Vi lyckades också se en känd politiker, senatorn och fd presidentkandidaten John McCain, som debatterade förfullt om den nya hälsoreformen i Senaten. På söndagen såg vi också (på håll) delar av president Obamas bilkortege på väg till Capitol Hill.

Utflykt till Zoo

Medan Davids föräldrar är här vill vi passa på att titta på så mycket som möjligt. Men tiden räcker inte alltid till och ibland samarbetar inte vädret, så allt vi har planerat hinner vi nog inte med. I söndags var det iallafall fint väder och då passade vi på att åka till Bronx Zoo. David och jag var nog de enda som köpte inträde till "two Adults and two Senior". Övriga besökare bestod av barnfamiljer.

Bronx Zoo var en trevlig liten djurpark med djurarter från de flesta världsdelarna och så här sent på året var det inte så mycket folk heller.

Imorgon bär det av till Washington DC...