Reclaim the "vardag"

Idag är sista dagen på vinter OS, och det är med blandade känslor som vi tittar på de avslutande grenarna. Dels för att det varit en del av vårt liv och vardag de senaste två veckorna. Men också dels för att nu äntligen kan vi få tid till vår egna intressen och sportande.

Behöver jag ens påpeka hur spännande och dramatiskt det senaste OS:et har varit. Anjas fall i störtloppet, verkligen otäckt, men revanschen fick hon i alla fall, trea i kombinationen trots sveda och värk. Helenas totala "OS-nervsammanbrott", alla undrar: vart tog formen vägen. Själv gick hon storgråtande ut genom stadion och ville inte svara på massmedias frågor. Det är ju trots allt de aktiva det är mest synd om.

Men vi TV-tittare fick också uppleva sann glädje bland de svenska medaljjägarna, de ädla medaljerna fullkomligt regnade över oss från både väntat och de mest oväntade håll, som när Björn Ferry knep guldet i jaktstarten, Charlotte Kalla och Anna Haags silver i sprintstaffetten och Lag Nordbergs guld i curling. Det kanske största av allt, som jag också vill nämna, skidkillarnas otroliga åkning och laginsats i skidstaffetten, bara ett par dagar efter guld- och bronsloppet i dubbeljakten.

Men nu är då denna sportfest över för denna gång, vi får vänta ytterligare fyra år innan nästa, då de olympiska spelen ska genomföras i Sotji, Ryssland.

Jag måste säga att nu ser jag fram emot lite ordning och reda i vardagen igen, kanske hinna göra något annat än att titta på TV varje kväll. Våra egna skidor är inte ens uppackade utan står fortfarande orörda i vardagsrummet och vi kanske får tid över att gå på bio för en gång skull. Men framför allt, nu kanske vi kan återgå till att sitta och äta en ordentlig middag med både kniv och gaffel vid köksbordet. Under två veckors tid har David och jag slevat i oss middagsmaten med en gaffel framför TV.

Dags att fira med Champagne

Idag firade David och jag med Champagne, vi är nämligen äntligen ägare till ett eget hus. Vi betalade in handpenningen idag!

Det är ett litet fint hus som ligger i ett bra bostadsområde nära centrum och Davids jobb. I huset finns tre sovrum, ett litet kök och ett rymligt vardagsrum. I källaren finns en liten gillestuga, ett litet hobbyrum och en stort och rymlig tvättstuga med en bastu. Dessutom finns det en liten matkällare, med plats för hemgjord sylt och vår lilla vinsamling.

I överlag är huset i ganska gott skick och köket är nästan nyrenoverat, men lite målarfärg och nya tapeter kommer vi iallafall sätta upp i de flesta rum. Vårt första projekt är att måla taken, jättefina trätak, men som kan fräschas upp med lite vit lasyr. Till sommaren ska vi nog också fixa till utefasaden. Det finns några sprickor och skavanker i putsen som bör täckas igen plus att vi inte gillar den nuvarande färgen.

Inflyttningen är den 31 mars, men vi håller tummarna på att få tillgång till huset tidigare. (Kanske jag kan åka och hjälpa de nyvarande ägarna att packa! Flyttlådor har jag gott om här i vardagsrummet.)

Jag kan knappt fatta själv att vi snart kan flytta till eget boende!!!

Klassiker som bryter trenden

Detta tapetprov kom med posten igår, ungefär lika stort som ett A4-ark. Det är det gamla klassiska Marimekko-mönstret Unikko, skapat av Maija Isola redan på 60-talet. Men som fortfarande håller stilen.

Det är ett stort och blommigt mönster men som bryter härligt mot den lite trista helvita trenden som verkar dominera på inredningsfronten just nu.

Så här skulle det kunna se ut om hela väggen var tapetserad i samma mönster. Själv tycker jag att det kan bli lite för mycket av det goda och tänker att en eller två våder räcker för att förnya en tråkig vägg.

Nu återstår bara att hitta en vägg där tapeten passar...


Den andra bilden är hämtad på Tapetoramas hemsida.

Låt mig presentera...

...min scrapbook!

Den har nu äntligen anlänt Sverige efter flera veckor ute på öppet hav. Vad som helst kunde hända där ute så jag är verkligen glad att transporten gick bra.

Jag köpte den när vi flyttade till USA och har sedan dess "scrapat" så ofta jag kan. Problemet är att det är så mycket kort som ska in så jag har inte hunnit sätta in hälften av bilderna ännu. Men det är verkligen roligt och fint blir det. Ett jättetrevligt minne från vår tid i väst.

Detta är några av mina favoritsidor:

Promenad i Branch Brook Park under körsbärsblomningen

Valsafari i Plymouth, Massachusetts

Valsafari utanför New Englands kust

Tyvärr fick jag inte med mig hela scrapbook-kittet när vi hämtade ut flyttlådorna i måndags så det blir svårt att fortsätta och göra albumet klart innan alla saker är på plats.

Fantiserar om framtiden

Detta är vad jag tittar och läser om på Internet...

... och David säger att det är för tidigt att fantisera om tapeter eftersom vi inte vet vart eller hur vi kommer bo när vi väl hittat eget boende.

Detta är vad David tittar och läser om på Internet...

Snacka om att prioritera olika!

Den första bilden är tagen från Duros hemsida, den andra bilden är från Audis svenska hemsida

Äntligen, äntligen...

...är grejorna här!

Enligt planen mötte vi flyttkillarna vid lagret och utlastningen av lådor och paket satte igång. En kille stod mest och tittade på och två slet och kämpade med allt vårt bohag. Där stod också David och jag och roffade åt oss lådorna vi hoppades skulle innehålla de mest efterlängtade prylarna.

Det var lite kul när vi öppnade lådorna här hemma i kväll, en del saker hade vi kanske kunnat lämna i förvaringen, typ cykelpumpen, Davids studentmössa och ett antal flippflopp-sandaler. Vissa saker kom inte heller med till lånelägenheten som jag hade tänkt, så som halva scrapbooking kittet, Davids GoreTex byxor och vissa kokböcker.

Men nu har vi iallafall våra skidor och lite extra vinterkläder, mer kan man inte begära.

Stort flyttlass anländer Sandviken

Idag ska jag lyxa med två inlägg, så kallade före- och efterreportage, eftersom vi får våra saker från Amerika idag. Jag har ju tidigare berättat att jag saknar dem väldigt mycket och nu har de alltså anlänt Sverige och kommer till Sandviken nu under förmiddagen.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har vi ingen möjlighet att ta emot allt i vår lånelägenhet, utan måste förvara sakerna i ett förråd på industriområdet tillsvidare. Men vissa saker vill vi förstås ha tillgång till redan nu, som till exempel våra skidor, några kokböcker och skid- och vinterkläder. Jag vill också plocka ut min scrapbook så jag kan fortsätta med den, nu när jag har så mycket tid på dagarna.

Detta är problemet... Packlistorna som vi fick från flyttfirman i USA är inte så jätteinformativa. Till exempel står det bara "shoes" på lådorna, så vi vet inte vilken låda som innehåller snökängorna, vi kan inte heller lista ut vilken låda som innehåller våra pjäxor. Jag har lyckats identifierat vilka lådor som packats i källaren, men jag kommer inte ihåg om jag bar upp pjäxorna till övervåningen eller inte.

Vissa paket borde ju vara solklara att identifiera. Långa smala paket...? Kan det till exempel innehålla skidor?

Det ska bli spännande att se vilket kaos vi kommer orsaka när flyttkillarna ska lyfta över lådorna till förvaringsutrymmet och vad vi verkligen fått med oss hem i lådorna vi plockat ut. Det kanske är grytor i varenda en och det är just det enda jag inte saknar bland våra saker i flyttlasset. Sommarskorna kan också få vara kvar ett tag till!

Glitter och glamour i Sandviken, fort

Igår stod David och jag i kön som ringlade sig runt den nybyggda Göranssons Arena här i Sandviken. Vi var ju en del av publiken på den första av två genrep av Melodifestival. Nog hade det väl varit roligt att gå på den direktsända delfinalen ikväll, men jag kan lova att det helt klart kändes som skarpt läge både för artisterna och oss i publiken. Vi sveptes snart med i schlagerstämmningen som var på hög nivå.


Inledningsvis blev publiken uppvärmda av ett förband som spelade ett läckert schlagermedley baserat på förra årets final-låtar. Vi fick också ta del av instruktioner av självaste studiochefen Henrik Von Zweigbergk. Han förklarade lite hur vi som publik skulle förhålla oss till TV-kameror, när vi skulle vifta med ballonger, flaggor och speciella ljusstavar. Det är ju viktigt att komma ihåg att evenemanget först och främst är en TV-produktion och inte en live-konsert.


Tillslut satte showen igång, vi fick se hur de spelade upp vinjetten på storbildsskärmar och de två underhållande programledarna äntrade scenen. Sedan följde alla schlagernummer i tur och ordning. Mellan varje bidrag fick vi se en kort presentation av artisterna, som var inspelad i förväg, samma presentation som vi kommer att få se i TV i kväll. Medan presentationen spelades upp arbetade scenarbetarna förnetiskt på scenen för att förbereda nästa uppträdande. Efter den första artisten fick de till och med torka golvet med stora skurtrasor eftersom numret innehöll ett vatteninslag. Jag vill inte avslöja vad det var utan låter er överraskas när ni själva tittar i kväll.

Förutom att se alla artister live på scenen och njuta av musiken och dansen var det själva TV-produktionen som var intressant. Det sprang kameramän runt på scenen hela tiden, de springer för att inte själva hamna i bild, kameror som var monterade på kranar och räls for fram och tillbaka över och ibland publiken. Studiemannen sprang och dirigerade artister och programledare så att de hamnade på rätt plats innan TV-sändningens live-inslag började om. Till exempel fick alla artister stå redo på scenen redan innan de skulle börja uppträda, inga storslagna entréer här inte.

För att det skulle bli en hel show även på genrepet, hade de lottat ett fejkat resultat och vi bjöds på segernummer, precis som på riktigt. Och trots att det var på lek satt publiken med andan i halsen medan vi väntade på att resultatet skulle läsas upp av programledarna.

Ni kanske saknar en recension av bidragen, men den har jag utelämnat med flit av olika anledningar. Först och främst tycker jag detta inlägg blir tillräckligt långt ändå, jag är dessutom inte så duktig på att göra recensionen utan hänvisar till andra bloggare som gör detta mycket bättre. Dessutom vill jag inte förstöra upplevelsen för er utan ni ska kunna följa tävlingen ikväll utan förutfattade meningar. Detta betyder inte att jag inte har mina favoriter, men de behåller jag för mig själv.

Glitter och glamour i Sandviken

Nu har schlagerturnen anlänt Sandviken och jag tänkte avge en lägesrapport. Kommunen har satsat stort med olika aktiviteter varje dag sedan i onsdags, de har ställt upp ett stort partytält i centrum som har mat och ölservering och affärerna har dekorerat skyltfönstren med glitter och ballonger.

På torget har de byggt upp en hög konstgjord snöbacke för uppvisning av snowbordsåkning. Artisterna sprider ut sig och gör gästuppträdanden runt om i stan. Inne på det stora stålverket ska Andra Generationen spela upp under lunchen för de anställda.

Igår var alla VIP-gäster bjudna på stora festligheter i Högbo i stora lappkåtor. Eftersom jag inte var inbjuden själv kan jag inte ge er något ögonvittnesrapport, men enligt den lokala massmedian, hade alla artister och kända programledare en trevlig kväll. På lördag kommer den beryktade efterfesten vara på Living Room, en lokal restaurang och nattklubb, till den krävs också VIP-biljetter, jag funderar just om mina har kommit bort i posten.

Ikväll genomförs det första genrepet med betalande publik. Som ni redan vet har jag lyckats vinna biljetter och ser framemot en trevlig show med mycket glitter och glamour.

Att bemästra konstformen att hitta ett nytt jobb

Idag var jag på en anställningsintervju, ett förutsättningslöst möte på ett intressant företag. Jag helt enkelt ringde dem och frågade om jag fick komma och presentera mig och visa upp min meritlista. Jag inbillar mig att det är den enda vägen till att få ett jobb, jag tror inte det hjälper att bara skicka in anställningsansökningar på utannonserade jobb. Jag blir bara en i mängden.


Det spelar ingen roll hur mycket man förbereder sig inför en intervju, man kan aldrig förutse vad de kommer fråga om. Några negativa och positiva sidor kan man alltid hitta på, men sedan får man improvisera bäst man kan. Idag var inte annorlunda, frågor om gamla jobb och drömjobb, låter kanske som enkla frågor, men när jag väl satt där och skulle berätta vilka starka sidor jag har, kändes helt plötsligt som om jag inte var bra på någonting. Hjärnan fick en så kallad black out. Det är först i bilen, på väg hem, som de smarta svaren dyker upp.


Jag tar gärna emot tips och förslag på hur jag ska bemästra konstformen i att hitta ett nytt jobb.

Melodifestival på hemmaplan

Idag börjar schlageryran i Sverige, ganska hysteriskt men glammigt och roligt. Jag tror inte det finns någon motsvarighet i något annat europeiskt land. Varje år sluter hela Sverige upp för vaska fram ett bidrag som vi tror kan vinna hela Eurovision Song Contest, men varje år får vi erkänna oss besegrade. Man kan ju tycka att intresset borde svalna eftersom det inte gått så bra för de svenska bidragen under senare år, men det tycks som om intresset bara ökar i takt med att toppresultaten uteblir.

Schlager väcker också många känslor oavsett om du gillar konceptet eller inte, inget annat får lika mycket uppmärksamhet i bloggvärlden och i massmedia. På arbetsplatsen har också alla åsikter om klädval, frisyrer och make up, åsikterna om själva låtarna blir nästan sekundärt. De flesta låter ändå likadant.


Flera inslag i schlagercirkusen är också givna, såsom nakenchocker, plagiatskandaler och ett antal artister som är sjuka eller gravida. Programledarna hamnar också mer och mer i fokus och årets val av Dolph Lundgren kom nog som en stor överraskning för många svenskar. De flesta av oss trodde väl han hade lämnat Sverige för gått.


I år när vi är tillbaka i Sverige kan vi verkligen följa tävlingen på hemmaplan. Inte bara kommer den andra delfinalen gå av stapeln här i Sandviken utan tidigare i veckan vann jag biljetter till genrepet. Det var i lokalradion som de utlyste en tävling som jag anmälde mig till, jag fick svara på frågor om tidigare melodifestivaler och tog hem segern med bravur. Jag lovar att återkomma nästa vecka och berätta hur det var att uppleva spektaklet live.


Flaggorna på bilden har jag fotat utanför vår lägenhet och jag kan se dem från vårt köksfönster.

Korsord och Melodikrysset

Ett intresse som jag och David delar är att lösa korsord "tillsammans". Så här går det till: jag letar fram de enklare korsorden i tidningen och börjar fylla i några ord här och var, sedan kör jag fast och går över till att lösa barnuppgifterna istället. När jag sedan återgår till ursprungskorsordet har David redan löst allt på egen hand.

På lördagar slår vi på P4 på radion och löser vi iallafall Melodikrysset tillsammans. Det blir en inbördes tävling om vem som kommer på svaret först. Bäst är den som lyckas lista ut ordet innan Anders Eldeman ens börjat spela låten som frågan bygger på. På frågor om musikal och melodifestival är jag lite vassare än David medans hans stora styrka ligger på popmusik från 80- och 90-talet och hårdrock, så klart. Mest problem orsakar frågor om musik komponerad före 1960-talet.

Även i USA försökte vi att hålla fast vid vår rutin och löste Melodikrysset via Internet. Trots att vi varit flitiga och skickat in våra lösningar nästan varje vecka under flera års tid, har vi inte haft turen att vinna den eftertraktade Melodikrysset-klockan med Eldemans nuna på urtavlan. För vem vill inte kunna stoltsera med ett sådant elegant armbandsur ;).

Bostadssökande del 2

Eftersom jag får frågor både här på bloggen och i privata mail om hur vårt hussökande går tänkte jag att det kanske få bli ytterligare ett inlägg om detta.

Hittills har vi varit och tittat på fem hus i Sandviken och lika många lägenheter i Gävle, inget av dessa objekt föll oss i smaken. Det känns som om vi är på visningar nästan varje kväll.

De flesta hus, i den prisklass vi tittar på, är för små eller så har de konstiga planlösningar. Jag tycker till exempel att dusch och badrum ska ligga på samma våningsplan som sovrummet. När det gäller lägenheter är det samma problem med storlek och rumsstorlekar. Bara en lägenhet har varit lagom stor, men den var i akut renoveringsbehov (den hade fortfarande gamla heltäckningsmattor kvar på golvet i en del rum) och slutnotan skulle då bli så hög att den inte kändes prisvärd. Dessutom blev det budgivning på den.

Bara ett hus har vi tittat på vid två tillfällen, men det var för att jag kände konstig lukt och David som var täppt i näsan kände inget vid första besöket. I söndags var vi tillbaka med friska näsor och då kände även han den skumma lukten.

Summa summarum... Vi är fortfarande bostadslösa men har inte gett upp hoppet! Vi har flera hus- och lägenhetsvisningar inplanerade framöver. Undra om huset på bilden är till salu?!!

Bilden är från Wikipedia

Människans bästa vän

Att hunden är människan bästa vän fick vi verkligen uppleva i helgen. David och jag var nämligen hundvakt åt en söt liten breton som kallas Tindra. Vi hade verkligen det SÅ mysigt tillsammans. Hon fick följa med oss på promenad, ligga på våra fötter under bordet när vi käkade och ligga i mitt knä framför TVn.

Trots att det var kallt, var vi ute och lekte i all snö och vi släppte loss henne så att hon kunde springa fritt. På vissa ställen var det så djup snö att hon försvann helt och hållet, men det roligaste hon visste var att hoppa efter alla snöbollar som vi kastade åt henne.

I min mening är det alldeles lagom att sitta hundvakt ett par dagar istället för att köpa en egen. Man slipper jobbet med att dressera och ta ansvar för hunden i ur och skur utan man kan bara ha kul och njuta av sällskapet!