Melodifestival på hemmaplan

Idag börjar schlageryran i Sverige, ganska hysteriskt men glammigt och roligt. Jag tror inte det finns någon motsvarighet i något annat europeiskt land. Varje år sluter hela Sverige upp för vaska fram ett bidrag som vi tror kan vinna hela Eurovision Song Contest, men varje år får vi erkänna oss besegrade. Man kan ju tycka att intresset borde svalna eftersom det inte gått så bra för de svenska bidragen under senare år, men det tycks som om intresset bara ökar i takt med att toppresultaten uteblir.

Schlager väcker också många känslor oavsett om du gillar konceptet eller inte, inget annat får lika mycket uppmärksamhet i bloggvärlden och i massmedia. På arbetsplatsen har också alla åsikter om klädval, frisyrer och make up, åsikterna om själva låtarna blir nästan sekundärt. De flesta låter ändå likadant.


Flera inslag i schlagercirkusen är också givna, såsom nakenchocker, plagiatskandaler och ett antal artister som är sjuka eller gravida. Programledarna hamnar också mer och mer i fokus och årets val av Dolph Lundgren kom nog som en stor överraskning för många svenskar. De flesta av oss trodde väl han hade lämnat Sverige för gått.


I år när vi är tillbaka i Sverige kan vi verkligen följa tävlingen på hemmaplan. Inte bara kommer den andra delfinalen gå av stapeln här i Sandviken utan tidigare i veckan vann jag biljetter till genrepet. Det var i lokalradion som de utlyste en tävling som jag anmälde mig till, jag fick svara på frågor om tidigare melodifestivaler och tog hem segern med bravur. Jag lovar att återkomma nästa vecka och berätta hur det var att uppleva spektaklet live.


Flaggorna på bilden har jag fotat utanför vår lägenhet och jag kan se dem från vårt köksfönster.